Historia >> AF Borgens historia

 
 
 

Bottenvåningen i denna ”ynglingaborg”, som huset ibland kallades, upptogs av konviktorium, Atheneum och personalbostäder. Till Athén kom man genom entrén i sydfasaden mot Tegnérsplatsen medan ingången till konviktoriet var placerad mitt på västfasaden. I ovanvåningen fanns Athéns journalrum, med tidskrifter och nyutkommen litteratur, och den stora festsalen vilken upptog hela den västra flygeln andra våning.

1868 gjordes den första tillbyggnaden utmed Sankt Annegatan. Den fick två våningar och inreddes med en sångsal på andra våningen. Fasadens utformning anpassades till den äldre byggnaden. Bottenvåningen är också här slät och ovanvåningen försedd med lisener och bågfris. Den nya flygelbyggnaden uppfördes dock helt i röd tegel.

Redan 1880 började man planera en ny tillbyggnad till föreningshuset. Helgo Zettervall ritade ett förslag och gården norr om det befintliga huset inköptes. Zettervalls idé var att Akademiska Föreningens västfasad skulle ingå i Universitetsplatsens plan och stå som pendang till universitetsbyggnaden. Den tillbyggnad han ritade mot norr, utmed Sandgatan, var en spegelbild av Strömbärgs fasad från 1851. Det nordvästra tornet förvandlades tillsammans mod ett nytt, tänkt likadant torn till en mittrisalit och det sydvästra tornet och det tänkta nordvästra till sidorisaliter. Den nya huvudentrén, i mittrisaliten, skulle då komma att ligga exakt mittemot universitetshusets huvudingång. Detta förslag kom aldrig att genomföras och det dröjde ända till 1903 innan planerna på en tillbyggnad togs upp på allvar. De tre arkitekterna Theodor Wåhlin, Fredrik Sundbärg och Folke Zettervall, son till Helgo Zettervall, ritade då var sitt förslag. Det var Fredrik Sundbärgs förslag som i något reviderad form blev det vinnande.

Tillbyggnader från år 1868 och 1947 längs Sankt Annegatan.

Tillbyggnader från år 1868 och 1947 längs Sankt Annegatan.

Stora salen år 1897. Kulturens arkiv.

Stora salen år 1897. Kulturens arkiv.

1909 påbörjades bygget. Tillbyggnaden utfördes i röd maskintegel i två våningar med en trappgavelförsedd risalit med burspråk i norr och ett runt torn i sex våningar i fasadens södra del. Tornet användes för att bilda en smidig övergång mellan de båda byggnaderna. Mellan den gamla byggnadens nordvästtorn och detta nya torn gjordes en gemensam huvudentré med indraget portalparti med rundbågar i bottenvåning och andra våningen och trappgavel överst. Andra våningens rundbåge pryddes några år senare av en bronsrelief av Axel Ebbe vilken föreställer ”En sven med ande het som stormar i landsvägens damm att fånga Målet han icke vet”. Fasaden meflan risaliten i norr och tornet i söder fick ett mycket varierat utförande. Fönsterna i bottenvåningen gjordes likadana som i den äldre byggnaden, stora och rundbågiga. Andra våningen drogs in och gav plats åt en terass med murad, genombruten balustrad. Fönsterna var här smala och kopplade i större bågar. Övervåningen fick en rad små, tättsittande fönster. Fasaden avslutades liksom det runda tornet med en krenelering.

Innanför den nya, gemensamma entrén gjordes en vestibul med pelare i tegel och kapitäl av röd sandsten. I det gamla huset hade Athén gjorts betydligt större än tidigare, i den nya byggnaden inreddes matsal och kafélokaler. Ovanför dessa en ny festvåning. I de översta våningarna inreddes studentrum i hela huset.

1946 gjordes en tillbyggnad till Fredrik Sundbärgs flygel. Restaurangen behövde nya lokaler och man valde att bygga in den terass som tidigare fanns mellan den norra risaliten och det runda tornet vid huvudentrén. Ritningarna gjordes av arkitekt Hans Westman och byggnaden uppfördes i två våningar. I bottenvåningen är fasaden klädd med vit marmor och i ovanvåningen med röd tegel. Fönsterna är raka, vita och taket klätt med grön plåt. I tillbyggnaden inreddes en ny matsal. Den gamla yttermuren behölls inne i restauranglokalen och ett av fönsterna förvandlades till dörr för att ha förbindelse mellan de gamla restauranglokalerna och den nya. I samband med denna tillbyggnad öppnades också en ny entré till restaurangen i det runda tornet. Tornrummet som 1911 hade inretts som kafé blev nu kapprum.

Foto från år 1982

Foto från år 1982

Tillbyggnaden från år 1911. Kulturens arkiv.

Tillbyggnaden från år 1911. Kulturens arkiv.

Redan 1947 utfördes ännu en tillbyggnad enligt Hans Westmans ritningar. Det var det första studentbostadshus av det slag som senare kom att byggas på flera håll i staden. Norr om den tidigare beskrivna sångsalsbyggnaden vid Sankt Annegatan på den Aspegrenska tomten uppfördes nu ett ”experimenthus” med 17 likadana studentrum och med toalett och dusch i varje korridor. Fasaderna är klädda med röd stavtegel, indelade i fält av band i vit marmor. Dörromfattningen har rundade hörn och över dörren sitter en uggla i sandsten, vilken ursprungligen hade sin plats på Sundbärgs fasad mot Sandgatan.

Den sista stora ombyggnaden som huset vid Sandgatan har genomgått slutfördes 1951. Den östra flygeln i Strömbergs ursprungliga ”borg” hade bara en våning. Redan 1939 hade man påbörjat ett arbete med att bygga in den inre gården och bygga på den östra flygeln. På grund av pengabrist kom denna ändring inte till stånd förrän 1951. Interiören i hela huset gjordes också om och moderniserades påtagligt. Alla de små rummen som tidigare utgjort Athén slogs ihop till ett enda rum med fönster mot Sandgatan, Tegnérsplatsen och Sankt Annegatan. Stora Salen hade visserligen fått ny inredning och ändrat utseende några gånger tidigare, men den ändring som åstadkoms nu var i det närmaste total. Pelarna togs bort och läktarna är istället utkragade på stål och betongbalkar. Tak, väggar, golv och armatur gjordes om, liksom i Athén och i trappor och korridorer.

Stora salen efter ombyggnaden 1953. AF:s arkiv.

Stora salen efter ombyggnaden 1953. AF:s arkiv.

Athen år 1968. Foto Lennart Gullberg. SDS bildarkiv.

Athen år 1968. Foto Lennart Gullberg. SDS bildarkiv.

Studentrummen i de två översta våningarna togs under 1960-talet succesivt i anspråk för olika administrativa behov på grund av det ökande antalet studenter. Under 1970-talet då studentantalet sjönk hyrde man istället ut en del utrymmen på tredje och fjärde våningarna. 1973 stängdes Athén och lokalerna övertogs av Akademibokhandeln.

På 1970-talet flyttade mycket av studentlivet ut till nationernas hus och till det nybyggda Sparta. Men strax väcktes det åter en opinion för att satsa på den gamla borgen mitt i Lund. År 1980 renoverades Stora salen. Athen var vid denna tid en bokhandel i AF:s regi kallad Akademibokhandeln. I gamla café Tua låg en pressbyråkiosk.

Då många verksamheter åter kom tillbaka till huset under 1980-talet stod det klart att det krävdes en ny stor renovering för att rädda borgen från förfall men det var först år 1994, med hjälp av stora donationer från näringslivet, som man kunde påbörja renoveringen. Bland annat återställdes Lilla salens målningar och ventilationsarbeten genomfördes. Samtidigt renoverades det också inne i det som idag är Tegnérs matsalar. Det tak som man nu kan skåda inne i Stora salen kommer också från denna renovering. Athen gjordes om till två föreläsningssalar som kallades för Samarkand och Aten. Dessa förvaltades av universitetet.

I början av 2000-talet fattades det ett beslut om att lokalen Athen åter skulle bli en öppen kafélokal och en ombyggnad påbörjades. Hösten 2004 kunde de nya lokalerna invigas. Inredningen i det återinvigda Athen är helrenoverad men stilmässigt inspirerad av 1950- och 1960-talens estetik.

 

Informationen är hämtad ur Lunds kommuns bevaringsprogram som du kan hitta här: